Här hände det mycket i mitt arbetsliv. Inom fjällprojektet slutförde jag fyra geomorfologiska kartblad och därefter var jag i princip utan jobb. Jag var antagen till forskarutbildningen, men det gav ingen lön att leva på. Så i två år vikarierade jag som studievägledare och var också assistent på grundutbildningen. 1984 startade sex av oss som hade jobbat med olika slags kartläggningar ett företag – INFRA Kartläggning AB. Det var tolkning och analys av IRF-flygbilder som var den gemensamma nämnaren för oss. Jag var en av två som jobbade heltid i företaget. Men det var svårt att få uppdrag och så småningom började jag fokusera på min forskarutbildning parallellt med arbetet. 1988 fick jag en ettårig doktorandtjänst för att slutföra min forskarutbildning och 1989 disputerade jag på avhandlingen Terrängformer och den glaciala utvecklingen i södra fjällen. En stor del av datainsamlingen hade jag gjort inom fjällprojektet.
Några skannade diabilder från 80-talet:
I Jämtlands- och Härjedalsfjällen spelade smältvattnet vid isavsmältningen en mycket stor roll för de landformer som bildades. Stora issjöar dämdes upp som när de tömdes kunde ge djupa klippdalar (kanjons) på kort tid. Evagraven i Härjedalen är en sådan. Den bildades när Ljunganissjön sänktes med ett avlopp över Flatruet. Min då 10-årige son Jonas som skala till vänster.
Sediment från smältvattnet samlades i deltan och terrasser längs fjällsidor och i dalgångar. Här är Gröndalsdeltat med dödisgropar i form av ett kittelfält söder om Vålådalen. Två jaktstugor bildar skala till höger i bilden.
Det finns gott om moränformer som visar isrörelseriktningen under isavsmältningen. De tydligaste är drumlins, som här på Dörrshöjden nära Skalstugan. Isen flödade uppåt i bilden, vilket är västerut, mot Norge.
1982 deltog jag i en exkursion till Island och fick bland annat närkontakt med en typisk dalglaciär, Solheimajökull, som här bildar en ändmorän framför den smutsiga istungan.
Några veckor varje sommar undervisade jag på biogeovetarlinjens kurs om fjällens geomorfologi och botanik. När vi höll till i Abisko besökte vi bland annat kalkstensgrottan vid Lullihatjårro norr om Torneträsk. Senare flyttade kursen till Hemavan.
Något som inte hamnar på kartorna, men som betyder mycket för möjligheterna att reda ut nedisningshistorien, är isräfflor. Här en framgrävd häll med korsande räfflor som visar hur isfödet växlat riktning.
.
